Uppsala universitets förvaltning vill bygga en skyskrapa intill den botaniska trädgården, en barockträdgård, och slottet. Förvaltningen vill inte bygga något vanligt hus. Nej, det ska bli ett landmärke, en monumental byggnad, som ett ”utropstecken” i landskapet, en symbol för Uppsala universitet. Förslaget motiveras med att förvaltningen inte längre får plats i det nuvarande skandalhuset varför man behöver ett nytt. Dessutom är arbetsmiljön dålig i skandalhuset. Tydligen duger det inte med stuckaturer och tre och en halv meter i takhöjd.
Strandad finlandsfärja i korsningen Dag Hammarskjölds väg och Norbyvägen
Estetiskt är projektet en katastrof. De ritningar som presenterats för närmast tankarna till en finlandsfärja. Det skulle bli ett nytt Skandalhus med stort S. Och det framstår som helt obegripligt varför man inte lägger det tilltänkta huset söder om Blåsenhus och Campus 1477 istället. Där finns gott om outnyttjat utrymme.
Dock finns andra invändningar än estetiska. För det första är det barockt att Uppsala universitet skulle symboliseras av en skyskrapa med 500 byråkrater. Sämre symbolik, och sämre reklam, får man leta efter.
För det andra behöver universitets förvaltning nya lokaler lika mycket som Imelda Marcos behövde fler skor. Den ständiga byråkratiska tillväxten är ett hot mot undervisningen och forskningen, eftersom den tenderar att äta denna ur huset. Studenterna har fått allt mindre undervisning det senaste decenniet, de akademiska lärarna går på knäna, medan förvaltningen växer. Endast 60 procent av omsättningen går till forskning och undervisning.
Viss byråkrati har haft en närmast malign tillväxt. 1993 när managerialismen sattes i högsätet sköttes universitetets centrala planering av sju personer. Idag har planeringsavdelningen 30 personer. Informationsavdelningen hade sju anställda. Idag har den 30 anställda. Juridiska avdelning har fördubblats, från fyra till åtta personer. Exemplen kan mångfaldigas.
Tillväxten har varit så kraftig att de akademiska lärarna och fakulteterna häromåret i samband med en riskanalys, av potentiella hot och faror, uppfattade den som en fara för verksamheten. Antalet studenter, doktorander, examina, vetenskapliga arbeten har inte ökat i samma utsträckning. I förhållande till antalet byråkrater faller produktiviteten. Det förvaltningen behöver är inte ett nytt hus. Snarare behövs djupgående rationalisering, som frigör resurser för undervisning och forskning.
Per's Blogg 
En så uppenbar fejkad arkitektskiss har sällan skådats! Gå till platsen så ser ni det riktiga perspektivet – gaveln mot Dag Hammarskjöldsväg skulle utifrån denna skiss kanske motvara 5-6 meter!
Ja, det är helt vilseledande, för att vara rättvisande borde huset vara minst dubbelt så stort.
Om arkitektur kan man tycka mycket.
Din stora poäng är vad huset ska symbolisera – makt. Rent funktionsmässigt bygger man nu sig fast i en stor sluten huskropp som varken går att utvidga eller anpassa till framtida behov. Längre in i kvarteret finns områden som skulle kunna bebyggas på ett mer flexibelt sätt.
Ja, egentligen är det två frågor. Den ena är estetisk. Ett skyskrapa i glas och betong hör inte hemma där. De borde precis som du skriver bygga längre in. Söder om Blåsenhus och Campus 1477 finns ett stort tomt område där de skulle kunna hur mycket de vill utan att det skulle störa någon. Dessutom vore det närmare till Rudbeck, BMC, EBC, Geologen, Polacksbacken och Ångström. Den andra frågan handlar om maktens arrogans och ständigt svällande byråkrati. Tanken, att Uppsala universitet skulle symboliseras av en skyskrapa med 500 byråkrater är grotesk.
Jag har f ö inget mot att man skule bygga något på den aktuella tomten. Men i så fall ska det vara högst två våningar (!!!) och med en lågmäld arkitektur som smälter in i miljön. Tomten skulle t ex kunna rymma en av universitetets institutioner i ockrafärgade hus med murgröna.